Regeringen föreslår nu omfattande förändringar i bygglovsreglerna som syftar till att förenkla processen för fastighetsägare och byggherrar. Enligt infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson finns det ett stort behov av att förtydliga de komplexa och svåröverskådliga bestämmelserna.
En del av förslaget innebär att en rad åtgärder som tidigare krävde bygglov nu blir lovbefriade. Till exempel kan fastighetsägare utan bygglov uppföra komplementbyggnader på upp till 30 kvadratmeter inom detaljplan och 50 kvadratmeter utanför. Tillbyggnader upp till 30 kvadratmeter kan också göras utan krav på lov, oavsett byggnadstyp.
Dessutom ska man nu kunna inreda vindar till bostad även om det strider mot detaljplanen och mindre idrottsanläggningar får byggas utan krav på lov upp till 1 500 kvadratmeter. Dessa förändringar kan innebära betydande tidsbesparingar i byggprocessen och bidra till lägre kostnader, då avgifter till byggnadsnämnden minskas.
– När fler åtgärder blir lovbefriade minskar det administrativa krånglet för den som ska bygga, förklarar Andreas Carlson. Tidigare har det varit en process med omfattande dokumentation.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2025.
Analys från alltomhyra.se
Den föreslagna förenklingen av bygglovsreglerna kan få stor betydelse för hyresmarknaden, särskilt med tanke på den nuvarande bostadsbristen i många områden. Med snabba och mindre kostsamma byggprocesser kan fler hyreslägenheter skapas, vilket kan leda till ökad tillgång för hyresgäster. Exempelvis kan förenklingen av reglerna för att inreda vindar till bostäder öppna upp för fler boendealternativ i befintliga fastigheter, vilket gör att hyresmarknaden kan anpassa sig bättre efter efterfrågan.
Samtidigt kan den större friheten för fastighetsägare att utveckla sina egendomar leda till mer varierade boendeformer och potentiellt fler hyresbostäder. Det är även värt att notera att när bygglovsprocesserna förkortas, ökar chansen för att byggen kan starta snabbare vilket i sin tur kan påverka både hyran och tillgången till lägenheter. Dessa förändringar kan potentielt sett förbättra levnadsstandarden för många, så länge reglerna implementeras på ett sätt som gynnar både byggande och hyresgäster.