Allt om hyror

Författare: Live Squared AB

  • Hyresavtal klart: Hyrorna justeras med 5 och 3 procent

    Hyresgästföreningen och Glada Hudikhem har avslutat hyresförhandlingarna, vilket resulterar i en tvåårig uppgörelse där hyrorna höjs med 5 procent den 1 januari 2025 och 3 procent den 1 januari 2026.
    Förhandlingarna har omfattat bostadsbolagets 4 503 lägenheter och har varit utmanande, med svårigheter att nå enighet de senaste åren. Många hyresgäster har känt av de stigande kostnaderna, och samtidigt har bostadsbolaget varit tvunget att säkerställa en hållbar förvaltning av sina fastigheter. Den nya överenskommelsen ger en viss stabilitet i hyresutvecklingen och klargör vad som väntar de boende fram till 2026.

    Trots denna stabilisering kvarstår en oro bland hyresgästerna, då de planerade höjningarna potentiellt påverkar deras ekonomiska situation.

    – Vi måste lämna dessa år av höga höjningar bakom oss för att de kommande åren hitta tillbaka till en mer hållbar och stabil hyresutveckling för hyresgästerna, säger Magnus Lager, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen.

    Analys från alltomhyra.se

    Den nya hyresuppgörelsen mellan Hyresgästföreningen och Glada Hudikhem innebär ett viktigt steg för både hyresgäster och fastighetsägare. För hyresgästerna innebär en höjning med 5 procent och sedan 3 procent att deras hyror kommer att öka med högst 200-300 kronor i månaden beroende på lägenhetens storlek. Detta kan bli en tung belastning för många hushåll, särskilt i tider med ökande levnadskostnader.

    För bostadsbolaget är detta ett nödvändigt beslut för att kunna hålla uppe förvaltningen av de 4 503 lägenheterna. Hyresintäkterna är avgörande för att kunna underhålla och renovera fastigheterna. Den långsiktiga planen för stabilisering av hyrorna kan gynna båda parter, men det kommer att krävas gott samarbete för att motverka framtida negativa ekonomiska effekter för hyresgästerna.

    Nyhetskälla

  • Hyreshöjning i Ale: 5,1 procent från januari 2025

    En skiljeman har beslutat om en hyreshöjning på 5,1 procent som träder i kraft den 1 januari 2025. Detta påverkar drygt 430 hushåll som hyr av privata fastighetsägare i Ale. Hyresgästföreningen i Västra Sverige belyser att detta kan få allvarliga konsekvenser för hyresgäster som redan kämpar med sin ekonomi.
    Lashkar Salah, förhandlare på Hyresgästföreningen, säger:

    – Det här är en hög höjning som såklart kommer påverka många hyresgäster som redan har en tuff ekonomisk situation. Samtidigt är det långt ifrån fastighetsägarnas krav på 15 procent, men ändå alldeles för högt. Nu måste vi börja komma tillbaka till mer normala hyresnivåer.

    Salah kritiserar också beslutet att hyreshöjningen träder i kraft den 1 januari istället för den 1 april, vilket har varit praxis tidigare. Detta skapar en extra ekonomisk belastning för hyresgästerna.

    – Det har varit tydligt från första förhandlingstillfället att Fastighetsägarna GFR inte ville förhandla lokalt utan bara vänta in chansen att gå till skiljeman genom att stå fast vid skyhöga krav som vi aldrig kan gå med på. Det är inte seriöst och respektlöst mot hyresgästerna, menar han.

    Enligt nya lagar som trädde i kraft den 1 januari 2023 kan privatvärdar nu få tillgång till en oberoende tvistlösning för hyrestvister. En part kan ansöka om att en skiljeman avgör hur mycket hyran ska höjas inom en viss tidsram. Skiljemannen ger en skriftlig rekommendation, och parterna har sedan två veckor på sig att nå en överenskommelse.

    Det är också värt att notera att det finns en tvistlösning för situationer där Hyresgästföreningen och kommunala bostadsbolag inte kommer överens i de årliga hyresförhandlingarna, vilket hanteras av Hyresmarknadskommittén (HMK).

    Analys från alltomhyra.se

    Den beslutade hyreshöjningen på 5,1 procent kan svida för hyresgäster i Ale, speciellt för de med en redan pressad ekonomi. För en hyra på 10 000 kronor kommer höjningen att innebära en ökning på 510 kronor i månaden, vilket kan vara kännbart för familjer och individer med tighta budgetar.

    Samtidigt betyder beslutet att fastighetsägarna, trots sina tidigare krav på 15 procent, får möjligheten att justera sina intäkter något, vilket kan vara nödvändigt för underhåll och investeringar i fastigheterna. För dem kan detta vara ett steg mot att säkerställa att deras egendomar förblir i gott skick och attraktiva för nya hyresgäster. Balansen mellan rättvisa hyresnivåer och fastighetsägarnas behov kommer att förbli en viktig fråga i den pågående diskussionen om hyresmarknaden.

    Nyhetskälla

  • Hyresförhandlingarna i Östersund avslutade: Höjningar på 4,86 procent

    Hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Rikshem i Östersund är nu avslutade. Den nya överenskommelsen, som träder i kraft den 1 januari 2025, innebär en generell hyreshöjning på 4,86 procent för cirka 1900 lägenheter.

    Förhandlingarna har genomförts i ett gott samtalsklimat, vilket har lett till en överenskommelse mellan parterna. Hasse Dahl, förhandlare för Hyresgästföreningen, kommenterar:

    – Det är glädjande att vi nu lyckats komma överens med länets största privata bostadsbolag, men det är ändå svårt att vara nöjd med överenskommelser som innebär höga hyreshöjningar för hyresgästerna.

    Hyresgästföreningen har lyckats förhandla ner Rikshems ursprungliga krav på en hyreshöjning på 8,8 procent. Detta visar på en viss framgång för föreningen i att verka för hyresgästernas rättigheter och att hålla hyrorna på en rimlig nivå.

    Den nya hyreshöjningen kommer att påverka omkring 1900 lägenheter och är ett klargörande exempel på de förändringar som hyresmarknaden ställs inför. Hur detta påverkar de boende och deras ekonomi är något som många nu ställer sig frågan om.

    Analys från alltomhyra.se

    Den nya hyreshöjningen på 4,86 procent kommer att kosta en genomsnittlig hyresgäst extra pengar varje månad. Om vi tar ett exempel där en hyra är 8 000 kronor, innebär en höjning på 4,86 procent en ökning av hyran med 388,80 kronor i månaden. För många hushåll kan detta vara en betydande utgift, särskilt i tider av hög inflation.

    För fastighetsägaren Rikshem innebär den begränsade hyreshöjningen att de inte kan få in lika mycket kapital som de initialt önskade. Detta kan påverka deras framtida investeringsplaner. Det handlar om att skapa en balans: hålla hyrorna på en nivå som är rimlig för hyresgäster, samtidigt som bolaget behöver finansiera underhåll och investeringar i sina fastigheter för att bibehålla kvalitet och värde.

    Nyhetskälla

  • Förbättrade urvalsmetoder för hyresrätter kan ge fler bostäder

    En ny rapport från Sveriges Allmännytta presenterar reformer av bostadskön som syftar till att ge fler människor tillgång till hyresrätter. Rapporten föreslår alternativa urvalsmetoder som kan bidra till att minska den långa kötid som idag hämmar uthyrningen av attraktiva lägenheter.
    Bland de nya metoderna finns poängfria snabbspår för att ge fler möjlighet att snabbt hitta ett hem, internköer för hyresgäster som vill byta lägenhet samt lottning av lägenheter för att skapa mer jämlika möjligheter.

    – Det är en missuppfattning att långa köer alltid innebär en hög efterfrågan, säger Åsa Schelin, expert på bostadssociala frågor på Sveriges Allmännytta. – På många orter kan vi samtidigt ha långa köer och vakanser. Det är därför viktigt att förnya vårt sätt att arbeta med uthyrning – och ge fler möjlighet att flytta snabbare.

    Rapporten lyfter fram att det nuvarande kösystemet kan hindra uthyrningen då många avstår från att ta emot erbjudanden av rädsla för att förlora sin kötid. Detta förlänger uthyrningsprocessen och ökar kostnader för både sökande och hyresvärdar.

    Genom att korta uthyrningstider och minska administrationen kan hyresvärdar sänka sina kostnader och därmed minska risken för tomma lägenheter. Sveriges Allmännytta hoppas att fler medlemsföretag anpassar dessa lösningar efter sina lokala behov.

    – Detta är ett ypperligt exempel på hur samhällsnytta kan förenas med affärsnytta, avslutar Åsa Schelin. Genom dessa förändringar kan personer med kort eller ingen kötid, såsom unga, nyanlända och nyskilda, få lättare tillgång till bostäder.

    Analys från alltomhyra.se

    Den nya rapporten från Sveriges Allmännytta skulle kunna revolutionera hyresmarknaden genom att göra den mer tillgänglig för fler grupper. Med poängfria snabbspår och lottning av lägenheter kan vi se en snabbare uthyrning av tomma lägenheter, vilket minskar risken för tomma enheter och ökar hyresvärdarnas intäkter.

    För en fastighetsägare som tidigare haft svårigheter att hyra ut en lägenhet under lång tid, kan en förändring i uthyrningsmetoderna innebära en ökad likviditet. Om en lägenhet istället för att stå tom i sex månader nu hyrs ut inom en månad, kan det innebära en ökning av hyresintäkterna med flera tusen kronor.

    Samtidigt får de som står utan bostad, särskilt unga och nyanlända, en chans att snabbt få tak över huvudet och kan därmed bli en del av samhället. Det är en win-win-situation som kan leda till en mer dynamisk och hållbar hyresmarknad.

    Nyhetskälla

  • Efterfrågan på nya bostäder visar tecken på obalans

    Enligt SBAB:s senaste analys har efterfrågan på nya bostäder i Sverige under det tredje kvartalet 2024, i genomsnitt, varit i balans. Trots detta finns det regionala skillnader som ger upphov till ett växande underskott, särskilt i storstadsområden och vissa kommuner. Efterfrågan, baserat på hushållens betalningsförmåga, visar att det i genomsnitt råder balans mellan efterfrågan och utbudet av nya bostäder. I Storstockholm, däremot, upplever marknaden redan ett underskott på villor, och andra områden står inför liknande utmaningar.

    Det har skett en betydande nedgång i antalet påbörjade bostäder, vilket har bidragit till att det tidigare stora utbudsöverskottet i områden som Järfälla och Täby minskat. Trots en växande efterfrågan syns inga tydliga förbättringar i försäljningen av nya bostäder. Enligt SBAB:s analys, som bygger på Booli Housing Market Index (HMI), har HMI fortsatt att sjunka under kvartal 3, vilket kan leda till ett framtida underskott om trenden fortsätter.

    Robert Boije, chefsekonom på SBAB, påpekar att hög inflation och ränteuppgångar under tidigare år har drabbat efterfrågan hårt och lett till färre påbörjade bostäder. Även om det på nationsnivå visas en balans, är det tydligt att skillnaderna är stora beroende på geografiska områden. Försäljningen av nya bostäder är fortfarande låg och bostäder ligger i genomsnitt kvar till försäljning i 8–9 månader.

    – Situationen för bostadsbyggarna förblir dyster. Många nya objekt prissänks och försäljningstiderna är långa, säger Boije.

    Trots dessa utmaningar finns det ljusglimtar. En inflation i linje med Riksbankens mål och fallande byggkostnader kan potentiellt öka intresset för nya bostäder. Boije framhäver att de tidigare skyhöga byggkostnaderna har påverkat marknaden, men de sjunkande priserna på byggmaterial kan ge hopp åt den pressade bostadsbyggarbranschen.

    Analys från alltomhyra.se

    Den aktuella situationen på bostadsmarknaden har betydande konsekvenser för både boende och fastighetsägare. För boende kan det kommande underskottet innebära högre priser och längre väntetider för att få tillgång till nya bostäder, vilket kan leda till ökad osäkerhet och svårigheter för hushåll med begränsad betalningsförmåga. Fastighetsägare å sin sida kan stå inför utmaningar med att sälja sina objekt till rimliga priser. Om priserna fortsätter att sjunka, kan det även påverka investeringarna i byggsektorn negativt, vilket ytterligare kan förvärra det aktuella underskottet av nya bostäder. Genom att hålla ett öga på utvecklingen kan både boende och fastighetsägare, särskilt i regioner med underskott, anpassa sina strategier för att hantera den osäkra marknadssituationen.

    Nyhetskälla

  • Hyresgästföreningen slutför förhandlingar med hyreshöjning för 7 400 hushåll

    Hyresgästföreningen har nu avslutat förhandlingarna kring hyrorna för hushållen i 15 kommuner i Skaraborg. Den nya hyreshöjningen, som träder i kraft den 1 januari 2024, uppgår till 5,3 procent. Detta beslut kommer trots att fastighetsägarna från början krävde en betydligt högre höjning på mellan 14,1 och 15,7 procent.

    Förhandlingarna har letts av Hyresgästföreningen, som representerar de berörda hushållen. Stefan Lindborg, förhandlingschef, förklarar att även om 5,3 procent är en vikande nivå, har de strävat hårt för att nå så fördelaktiga överenskommelser som möjligt för hyresgästerna.

    – Det går inte att säga att man är nöjd med hyreshöjningar på runt fem procent, men vi har arbetat hårt för att nå överenskommelser som är så bra för hyresgästerna som möjligt, säger Lindborg.

    Överenskommelsen innebär också att hyreshöjningarna har särskilts beroende på om värmen ingår i hyran eller om hyresgästen själv har ansvar för uppvärmningen. Lindborg framhåller att utan denna överenskommelse skulle en extern skiljeman sannolikt ha fattat beslut om högre hyreshöjningar, vilket även hade kunnat leda till retroaktiva höjningar.

    Faktaratabellen nedan visar hyreshöjningskraven och de faktiska överenskommelserna för de olika kommunerna:

    | Kommun | Krav % | Genomsnittlig höjning % |
    |————-|——–|————————-|
    | Essunga | 14,3 | 4,82 |
    | Falköping | 15,7 | 5,21 |
    | Grästorp | 15,0 | 5,27 |
    | Gullspång | 14,4 | 4,27 |
    | Götene | 14,8 | 5,06 |
    | Hjo | 14,7 | 5,1 |
    | Karlsborg | 14,1 | 5,07 |
    | Lidköping | 14,2 | 5,06 |
    | Mariestad | 14,7 | 5,02 |
    | Skara | 15,1 | 5,1 |
    | Skövde | 14,8 | 5,09 |
    | Tibro | 15,1 | 5,26 |
    | Tidaholm | 14,8 | 4,98 |
    | Töreboda | 14,4 | 5,01 |
    | Vara | 15,0 | 5,1 |

    Analys från alltomhyra.se

    Den avtalade hyreshöjningen på 5,3 procent kan ha stor påverkan på hushållens ekonomi i Skaraborg. För ett genomsnittligt hyreskontrakt på 7 000 kronor innebär detta en extra kostnad på cirka 371 kronor per månad. Detta kan vara en utmaning för många hushåll med redan ansträngda budgetar.

    För fastighetsägarna är överenskommelsen en betydande seger jämfört med de inledande kraven. Trots detta innebär den lägre höjningen att de inte kan ta ut de hyror som de önskat, något som kan påverka deras förmåga att genomföra underhåll och renoveringar av sina fastigheter. I längden kan detta resultera i problem med fastigheternas skick och därmed hyresgästernas boendemiljö.

    Sammanfattningsvis bådar resultatet gott för hyresgästerna, men det kvarstår utmaningar för både dem och fastighetsägarna framöver.

    Nyhetskälla

  • Hyreshöjning på 4,88 procent för Rikshems hyresgäster i Luleå

    Från och med den 1 januari 2025 kommer hyrorna för Rikshems hyresgäster i Luleå att höjas med 4,88 procent. Denna höjning är resultatet av de senaste hyresförhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Rikshem, och omfattar omkring 1700 lägenheter i området. För nyproducerade lägenheter kommer höjningen att vara något lägre.
    Thibault Vautherot, förhandlare för Hyresgästföreningen, uttrycker sin oro över hyreshöjningarnas påverkan för hyresgästerna:

    – Det är svårt att vara nöjd med överenskommelser som innebär höga hyreshöjningar för hyresgästerna. Men jag är trygg med att vi har kämpat för att hålla höjningen så låg som möjligt. Många hyresgäster har två tuffa år bakom sig, nu måste vi börja komma tillbaka till mer normala hyresnivåer.

    Den nya avtalet är det första för året i Luleå och signalerar en återgång till mer genomsnittliga hyresnivåer efter de utmaningar som hyresgästerna har stått inför under de senaste åren.

    Analys från alltomhyra.se

    Hyreshöjningen på 4,88 procent som träder i kraft den 1 januari 2025 får en direkt ekonomisk påverkan på Rikshems hyresgäster i Luleå. För en lägenhet med en månadshyra på exempelvis 8 000 kronor innebär detta en ökning på 390 kronor per månad, vilket totalt blir 4 680 kronor extra om året. För hyresgäster som kämpar med hög inflation och stigande levnadskostnader kan detta innebära ytterligare ekonomisk press.

    Å andra sidan kan en sådan hyreshöjning ge Rikshem möjlighet att förbättra och underhålla fastigheterna, vilket för långsiktig hållbarhet och ökad livskvalitet för hyresgästerna. En balans mellan hyreshöjningar och förbättrad service och boendemiljö blir avgörande i framtiden. Det är även viktigt att fortsatt dialog mellan hyresgäster och fastighetsägare upprätthålls för att hantera dessa förändringar på ett sätt som gynnar båda parter.

    Nyhetskälla

  • Hyreshöjning i Skaraborg: Så påverkas din plånbok från januari

    Framöver kommer hyrorna i Skaraborg att höjas med mellan 5,1 och 5,3 procent, en förändring som träder i kraft den 1 januari 2025. Höjningen är en följd av en överenskommelse mellan aktörerna och ligger i linje med de rekommendationer som utfärdades av Skiljemannen i Göteborg tidigare i november. Enligt Alma Ohlin, näringspolitiskt ansvarig på Fastighetsägarna GFR, markerar denna överenskommelse en ökning som överstiger nivåerna i vissa flerårsuppgörelser för 2025. Hon anser dock att höjningarna är otillräckliga för att möta branschens ökande kostnader, vilket i sin tur kan påverka kvaliteten på hyresrätterna negativt.

    Hyrorna omfattar över 8 000 lägenheter i regionen och beslutet kommer efter att hyresförhandlingarna inleddes redan i somras för att säkerställa en snabb lösning innan årsskiftet. Specificerade hyreshöjningar per kommun visar på betydande skillnader: Tibro och Falköping får en höjning på 5,3 procent, medan Mariestad ligger på 5,1 procent.

    – Vi är inte helt nöjda med höjningsnivåerna men ser det som en framgång att vi har enats, säger Alma Ohlin. Hon noterar också att tidpunkten för hyreshöjningen, som nu är tidigarelagd till januari istället för april, är positiv. Det ger både hyresgäster och hyresvärdar mer tid att förbereda sig för de nya avgifterna.

    Som en direkt följd av dessa höjningar står hyresgästerna inför en extra kostnad i sina månadsbudgeten, vilket kan påverka hur de annonserar sina boendekostnader och sparande.

    Analys från alltomhyra.se

    Den kommande hyreshöjningen i Skaraborg innebär en ökad boendekostnad för många hushåll, vilket kan få konsekvenser för ekonomin hos hyresgäster. Till exempel, om en hyra som tidigare låg på 7 000 kronor höjs med 5,2 procent, innebär det en extra kostnad på 364 kronor i månaden, vilket summerar till 4 368 kronor mer på ett år.

    För fastighetsägarna är det en nödvändig åtgärd för att täcka stigande kostnader, men som Alma Ohlin nämner, kan höjningarna vara otillräckliga för att säkerställa långsiktigt underhåll av byggnaderna. Det kan leda till ett sämre boende för hyresgästerna, vilket bidrar till en pressad situation på hyresmarknaden där både hyresgäster och fastighetsägare har en del att förlora.

    Nyhetskälla

  • Hyresförhandlingarna klara: Höjningarna blir lägre än förväntat

    Hyresgästföreningen har nått en överenskommelse med privata fastighetsägare i Fyrbodal, där hyrorna höjs med mellan 4,7 och 5,25 procent från den 1 januari. Detta påverkar cirka 5 500 hushåll i 14 kommuner i regionen.

    Förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna GFR har resulterat i detta avtal. Fastighetsägarna inledde förhandlingarna med krav på hyreshöjningar på upp till 15 procent. Sophia Fors, förhandlare på Hyresgästföreningen, uttrycker att även om de inte är nöjda med hyreshöjningar på runt fem procent, har de kämpat hårt för att uppnå en så bra överenskommelse som möjligt för hyresgästerna.

    En viktig aspekt av uppgörelsen är möjligheten att differentiera hyreshöjningarna beroende på om värmen ingår i hyran eller om hyresgästen själv ansvarar för uppvärmningen. Roshan Yigit, som lett förhandlingsgruppen i flera kommuner, förklarar att det har varit en fördel att parterna nått en överenskommelse istället för att låta en skiljeman fatta beslut. Hade så skett, finns det risk för att hyreshöjningarna hade blivit högre och att retroaktiva höjningar skulle införas.

    I en sammanställning framkommer genomsnittliga hyreshöjningar för olika kommuner.

    Bengtsfors: Krav 13,8%, Genomsnittlig höjning 5,02%
    Dals-Ed: Krav 14,4%, Genomsnittlig höjning 5,25%
    Färgelanda: Krav 14,4%, Genomsnittlig höjning 4,85%
    Lilla Edet: Krav 14,3%, Genomsnittlig höjning 5,08%
    Lysekil: Krav 14,3%, Genomsnittlig höjning 5,04%
    Mellerud: Krav 14,8%, Genomsnittlig höjning 4,75%
    Munkedal: Krav 14,0%, Genomsnittlig höjning 5,04%
    Sotenäs: Krav 14,7%, Genomsnittlig höjning 5,05%
    Strömstad: Krav 14,3%, Genomsnittlig höjning 5,15%
    Tanum: Krav 14,8%, Genomsnittlig höjning 5,25%
    Trollhättan: Krav 14,7%, Genomsnittlig höjning 5,19%
    Vänersborg: Krav 14,3%, Genomsnittlig höjning 5,19%
    Uddevalla: Krav 14,4%, Genomsnittlig höjning 5,17%
    Åmål: Krav 15,0%, Genomsnittlig höjning 5,20%

    Analys från alltomhyra.se

    Den nya hyresöverenskommelsen innebär att hyresgästerna i Fyrbodal slipper de mycket högre hyreshöjningar som först krävdes av fastighetsägarna. Genom att förebygga en skiljedom har hyresgästerna uppnått en mer rimlig ökning, vilket kan leda till besparingar på hundratals kronor per månad. Till exempel, en hyresgäst som nu får betala 5,25 procent mer på en hyra av 8 000 kronor kommer att se en ökning av 420 kronor, istället för en potentiell högre ökning beroende på fastighetsägarens ursprungliga krav. För fastighetsägarna innebär den lägre höjningen en utmaning eftersom de kanske måste balansera sina kostnader bättre, men det kan också stärka relationen med hyresgästerna på sikt. Att kunna förhandla fram lokala avtal är en vinst för båda parter, där tryggheten för hyresgästerna ökar och en mer stabil hyresmarknad kan uppnås.

    Nyhetskälla

  • Färre lägenheter förmedlas i Stockholm: kötid fortsatt hög

    I november 2024 förmedlade Bostadsförmedlingen i Stockholm totalt 1 587 bostäder, vilket inkluderade 239 studentbostäder och 169 ungdomslägenheter. Den genomsnittliga kötiden för de förmedlade lägenheterna var fortsatt hög, på 8,1 år. Totalt har Bostadsförmedlingen under året förmedlat 19 052 lägenheter, vilket är en minskning med 41 stycken jämfört med samma period föregående år.
    Under november har 1 527 hyresrätter förmedlats till personer med en kötid mellan 0 och 2 år, medan 427 lägenheter har gått till de som varit registrerade i över 20 år. Det finns stora variationer i kötiderna som kan påverka de som söker bostad: kortaste kötiden för en vanlig hyresrätt var 9 dagar på Karlhovsvägen 3 i Södertälje, medan den längsta kötid noterades till hela 36,3 år på Sankt Eriksplan 2 i Vasastan.

    Mest klickade annons under november var Tengdahlsgatan 16 på Södermalm, som fått över 20 000 sidvisningar. Dessutom visade nybyggnadsprojektet Kvarteret Smedjan 4 i Ursvik en stor efterfrågan med 4 609 sidvisningar.

    Bostadsförmedlingen i Stockholm fortsätter att vara en central aktör på hyresmarknaden och arbetar sedan mer än 75 år tillbaka för att förmedla hyreslägenheter effektivt i hela Stockholmsregionen.

    Analys från alltomhyra.se

    Statistik om Bostadsförmedlingen i Stockholm visar att medan antalet förmedlade lägenheter sjunker, kvarstår det stora antalet registrerade sökande. En bindning till den höga kötiden kan försvåra situationen för många. För den som väntar länge, till exempel över 20 år, innebär det en svårighet att hitta ett eget boende där hyresrätterna i Stockholm fortsätter att vara knappa. Samtidigt är marknaden för nyproduktionslägenheter en ljuspunktsalternativ, men det är tveksamt om dessa kommer att kunna mätta efterfrågan från unga och studenter i tid.

    I år har det registrerats en blandning av korta och långa kötider, vilket innebär att vissa kan ha turen att få en lägenhet betydligt snabbare än andra. Hyresregleringen och de knappa bostadsresurserna skapar en pressad situation där det är allt viktigare för både fastighetsägare och de som söker bostad att hitta lösningar. Med ökande krav och köer kvarstår osäkerheten på bostadsmarknaden, särskilt för nya hyresgäster.

    Nyhetskälla