Enligt ny statistik från Kronofogden har vräkningar av barn ökat markant i Dalarna. Totalt berördes 24 barn av vräkningar under 2024, vilket är fler än året innan. På riksnivå vräktes 711 barn, trots att Barnkonventionen är en del av svensk lagstiftning. Hyresgästföreningen uttrycker stark kritik och kräver nu en obligatorsik samverkan mellan hyresvärdar, socialtjänst och Kronofogden för att motverka dessa vräkningar.
Helena Frisk, ordförande för Hyresgästföreningen region Mitt, säger:
– Det är ett stort misslyckande för samhället när barn vräks från sina hem. Att utvecklingen dessutom går åt fel håll i Dalarna är väldigt allvarligt.
Enligt Frisk påverkar vräkningar barnens möjlighet att klara skolan och skapa relationer. Trots att nollvisionen från 2007 syftade till att stoppa barnvräkningar visar statistiken att nästan 9 000 barn har vräkts sedan dess.
Hyresgästföreningen anser att nuvarande frivilliga insatser för att förhindra vräkningar bör göras obligatoriska. Detta skulle kunna ge socialtjänsten möjlighet att agera tidigare, och därmed förhindra hemlöshet och utsatthet bland barnfamiljer.
Frisk konstaterar:
– Situationen på bostadsmarknaden gör det nästan omöjligt att komma tillbaka till en stabil bostad om man väl förlorat sitt boende.
Avslutningsvis poängterar hon att domstolar ofta dömer till hyresvärdens fördel, trots att Barnkonventionen borde ge barnens intressen företräde.
Analys från alltomhyra.se
Den senaste statistiken om barnvräkningar i Dalarna och resten av Sverige är alarmerande och väcker frågor om bostadsmarknadens tillstånd och rättssystemets prioriteringar. Det är tydligt att vräkningar drabbar de mest utsatta i samhället – barn som riskerar att tvingas flytta ofta och lämna skolkamrater och trygghet bakom sig. Hyresgästföreningens krav på obligatoriska samarbetsåtgärder mellan olika aktörer kan vara en väg framåt för att minska antalet vräkningar.
Men vad innebär detta för den enskilda familjen? Om en familj med barn förlorar sin bostad, kan konsekvenserna bli förödande. Förutom de emotionella påfrestningarna kan de ekonomiska följderna bli långvariga och svåra att återhämta sig ifrån. Med uppmaningar om att sätta barnens bästa i centrum, kan vi inte se det som acceptabelt att domstolar prioriterar hyresvärdarnas intressen. Situationen kräver en grundlig översyn och en tydlig prioritering av barns rättigheter i rättssystemet, vilket förhoppningsvis kan leda till en positiv förändring för kommande generationer.